Absolut Existens
Hem
Språk
2 min läsning

Översikt: Logisk hållbarhet av den Absoluta Existensfilosofin

  1. Utgångspunkt i ett oförändrat varande Resonemanget bygger på antagandet att det finns ett enda oföränderligt fundament, ett varande som inte blir till, inte upphör och inte förändras. Detta antagande fungerar som den logiska axeln som allt annat relateras till.

  2. Förnimmelseförmågan som nödvändig aspekt Om något ska kunna framträda som fenomen måste det finnas en inneboende förmåga till förnimmelse. Förmågan är inte en relation utan en grundläggande inneboende natur hos det bestående varat. Utan denna förmåga skulle inget fenomen kunna aktualiseras överhuvudtaget.

  3. Fenomenens förekomst som aktualisering Fenomenen är inte självständiga existensformer, utan uppstår genom aktualiseringen av frnimmelseförmågan. De visar sig som föränderliga, beroende och villkorade uttryck av det som i sig är oföränderligt.

  4. Essens som kvalificering av Vara Essens beskriver det inneboende innehållet eller naturen hos det som redan är. Den kommer logiskt efter antagandet av varandet självt, eftersom något måste vara innan det kan beskrivas genom sina egenskaper.

  5. Villkor som nivåbundet begrepp Villkor hör till fenomenens domän. De gäller för det som uppstår, förändras och försvinner. Det oförändrade varat är inte villkorat och faller därför utanför alla kategorier som förutsätter beroenden.

  6. Nödvändighet och möjlighet Nödvändighet följer ur antagandet: om existensen är oföränderlig och förnimmelseförmågan är essentiell, då är fenomenens tillkomst den enda möjliga följden. Möjlighet avser däremot variationerna inom fenomenens former, inte själva grundvillkoret för deras förekomst.

  7. Universum som fenomenal förekomst Universum kan förstås som den samlade aktualiseringen av förnimmelseförmågan. Som helhet framstår det organiskt, men helhetsintrycket är i sig ett fenomen – ett uttryck för förnimmelseförmågan snarare än en självständig substans.

  8. Ontologisk konsekvenskedja

    • Vara (oföränderlig existens)
    • Essens (natur/förmåga)
    • Förekomst (att något visar sig)
    • Fenomen (det som visar sig)

    Denna kedja är logiskt ordnad så att varje steg är beroende av föregående, men aldrig omvänt.

  9. Begreppens hållbarhet Begreppen blir hållbara om och endast om de inte motsäger antagandet om ett oföränderligt fundament. Varje begrepp som förutsätter förändring eller beroende gäller enbart fenomenens nivå och kan inte appliceras bakåt på det bestående varat.

  10. Helhetsförståelsen Den logiska hållbarheten ligger i konsekvensen: om man accepterar den första förutsättningen – det oförändrat bestående varat – följer resten som nödvändiga implikationer. Helheten blir då en sammanhängande struktur där existens, essens, förmåga och fenomen logiskt fogas samman.